Jag och Maj-Britt har verkligen gått ner oss. När det gäller bloggandet alltså, svinar gör vi nog fortfarande rätt bra. Jag hade planerat världens lugnaste vecka efter föregående helgs teqiula-överdos. Det gick bra fram till torsdagen så jag är rätt stolt över mig själv. Att vara bakfull på jobbet en fredag kändes däremot inte som ett lika stolt ögonblick. Tur att jag kan nyttja min skådelspelartalang och spela pigg på jobbet (ehh).

Igår skulle jag ta ett glas vin med en kompis. När jag ska jag lära mig? Resultatet blev en dräggfylla och jag minns inte ens hur jag tog mig hem.

För övrigt var veckans höjdpunkt i måndags när min gamla lördagspojkvän hörde av sig och bad om ursäkt för sitt märkliga beteende i lördags. Hmm, låt mig tänka efter nu: Jag var dräggfull på tequila och glömde bort att jag skulle bete mig vuxet och städad, betedde mig som en schizofren, bestämde att jag skulle köra bortamatch, lägger på luren och tar istället en taxi hem och låter gamla lördags-pojkvännen sitta uppe och vänta på mig. Okej, du är förlåten för ditt märkliga beteende!

Min helg har varit fullspäckad med att hinna träffa alla kära vänner och min fina familj. Det har varit så himla mysigt och jag har även fått en dos av naturen då jag promenerat massa med hundkräket. Självklart har jag även druckit mig kalasfull, hinkat tequila, dräggat på haket och raglat ur en taxi hos mor och far klockan sent på natten. Jag kom i alla fall hem, med nöd och näppe. Min gamla lördagspojkvän var ju såklart på haket och ringde mig även efter stängning och erbjöd sovplats. Halvvägs dit kom jag ihåg att det kanske inte är en strålande idé då jag ju faktiskt försöker vara vuxen och städad nu för tiden. Maj-Britt: Jag tror vi ska vara tacksamma över avståndet mellan oss. Vi är inte bra för varandra!

Denna söndag finns inget svinande att rapportera, sorligt men sant. Har haft haft två rätt lata dagar med två glas vin per kväll, umgänge med fina vänner och mys med släkt jag inte sett på länge. Känns rätt gott så här när det är söndag och man inte ägnat en sekund åt bakfylla.

Däremot finns det ju inte så mycket kul att prata om här. Håll tummarna för att Maj-Britt svinat på bättre.

Det har varit så underbart att ha min finaste Maj-Britt på besök i helgen. Däremot blir man påmind om att det faktiskt är rätt sunt att det numera är avstånd mellan oss. Vi har inte ett bra inflytande på varandra.

Helgen har bestått av alkohol i alla dess former,diverese barbesök, tömning av spritskåp och total lycka över att krogen faktiskt har öppet till morgonen i storstaden. Vi har med andra ord svinat på i äkta Kulla-Gulla och Maj-Britt style.

Nu ligger jag och dör lite grann i soffan och tycker synd om Maj-Britt som behöver sitta på en buss i flera timmar för att ta sig hem. Hon svinade ju dessutom på bättre än mig och hann bara hit för en pizza och för att hämta sina saker innan det var dags att bege sig hemåt.

Och även om vi sedan länge konstaterat att vi slutat räkna har jag fortfarande bara legat med en och samma karl sedan flytten. Hej vuxenliv, vi får se hur länge detta håller i sig.

Jag lider av sömnproblem i perioder och just nu är en sådan period. Jag har gått runt som en zombie hela veckan på jobbet och bara väntar på att ramla in i en psykos eller liknande. Igår flexade jag en timme från jobbet för att jag var så trött. Bestämde mig ändå för att möta upp en vän och ta ett glas vin, tänkte att i alla fall det borde jag ju orka.

Vet inte riktigt hur jag kunde glömma bort min oförmåga att bara ta ett glas? Har vi inte pratat om detta innan? i alla fall mängder av glas senare gick jag ju även som vanligt över på min älskade tequila. Arga akademikerkvinnan kom också fram och plötsligt var klockan halv fyra och det var dags att införskaffa nattamat och leta sig hemåt.

Idag är tanken att vi skulle ut och svina, igår var ju ändå den lugna kvällen. Hur ska jag orka det? Frånvaron av sömn är ju rätt uppenbar med tanke på att jag är vaken endast fyra timmar efter hemkomst.

Nästa helg lär ju knappast bli lugnare för då hälsar äntligen älskade Maj-Britt på.